I'm great like that

Har än en gång börjat läsa Hans Sjöbäcks Psykoanalytisk Försvarsteori. Det är fanimej lätt den bästa bok jag nånsin läst och jag kan starkt rekommendera den till alla som är det minsta intresserade av psykologi. Början av boken behandlar tre personer som jag har en otrolig respekt för, Henrik Ibsen, Friedrich Nietzsche och Sigmund Freud. Igårkväll stötte jag på ett stycke som kändes ganska relevant:

"Om dessa antaganden är skäliga - och iakttagelser av såväl barn som vuxna tycks bekräfta detta - kan man spekulera över om inte upplevelser av förstämning kan ha lika ödesdigra följder för den psykiska utvecklingen och det psykiska välbefinnandet som ångest. När ångestreaktioner uppträder finns i grunden någon form av livsvilja och någon form av tilltro till framtidens meningsfullhet - om bara den fara som väcker ångesten kan undvikas kan undvikas och övervinnas. Förstämningen innebär däremot en uppgivelse, en brist på tilltro till de egna livsmöjligheterna och till omvärldens förmåga att komma ens önskningar till mötes."
-Sjöbäck, s110